Viktigt att veta om lunginflammation och bältros

Två vanliga sjukdomar som kan ge ovanligt allvarliga följder.

Båda går att skydda sig mot med vaccin.

Pneumokocker & Bältros

  • Pneumokocker är den vanligaste orsaken till inflammation i lungor, öron och bihålor, men även till allvarligare komplikationer. Dessa sjukdomar drabbar främst äldre och barn men förekommer i alla åldrar. Det många inte vet är att pneumokocker även är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga tillstånd som hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis). När en bakteriell infektion uppstår som följd av en virusinfektion i de övre luftvägarna är oftast pneumokocker boven.
  • Bältros eller ”helveteseld” är en annan vanlig sjukdom som orsakas av samma virus som orsakar vattkoppor. Man kan bara få bältros om man haft vattkoppor, men bältros kan orsaka vattkoppor hos den som inte har haft vattkoppor tidigare. Så den med bältros ska vara försiktig med att träffa de som inte har vattkoppor eller inte är vaccinerade mot det. Bältros är en enormt smärtsam sjukdom som kan ge mycket svåra följder.

Mer info om respektive sjukdom och vacciner nedan!

Lunginflammation –
Streptococcus pneumoniae

Pneumokocker har 95 olika identifierade serotyper (varianter). Innan vi hade antibiotika dog många i de här infektionerna, så antibiotika är en viktig livräddare. Det är därför vi måste vara försiktiga hur vi använder det. När antibiotika slår mot någon av de olika typerna av pneumokocker så lämnar det utrymme för de andra att utvecklas att stå emot antibiotika. Vaccinering bidrar till att bromsa den utvecklingen och gör därför dubbel nytta genom att det även ger dig ett direkt skydd mot smitta.

Sepsis drabbar tusentals svenskar varje år.

Det första man tänker på när man hör blodförgiftning är kanske ett öppet sår där det kommit in bakterier i blodet, men blodförgiftning är egentligen en överreaktion från kroppens immunförsvar. Den som har nedsatt immunförsvar eller är över 65 år har alltid en ökad risk att drabbas av en pneumokockinfektion. Det är i sig en allvarlig sjukdom. Om den bakteriella infektionen sedan blir invasiv och letar sig in i ett annars sterilt kroppsrum, exempelvis blod, kan det snabbt bli mycket allvarligt.

Det finns flera vaccin mot pneumokocker. Några är subventionerade.

Ett av dessa är Pneumovax, ett äldre vaccin som skyddar mot 23 olika typer av pneumokocker men som inte bildar minnesceller i kroppen. Det är ofta kostnadsfritt för riskgrupper och skyddet räcker i ca 5 år. Pneumovax har nackdelen att upprepade doser inte ger ökad eller förlängd effekt. Det tas därför bara en eller två gånger i livet. Det nya Prevenar20 är något annat och ger bredast skydd längst, gärna i kombination med Pneumovax. Prevenar20 är ett modernt vaccin som skyddar mot 20 olika typer av pneumokocker. Det ger både längre skydd och bättre skyddseffekt mot invasiv infektion och har bevisad effekt mot lunginflammation. Behovet av påfyllnad är inte fastslaget så just nu ser en (1) dos ut att ge livslångt skydd. Den vaccinering som tidigare gavs till barn inom ramen för barnvaccinationsprogrammet medförde att de serotyper som ingick i vaccinet spreds mindre i samhället. Nu ges ett liknande vaccin dock med skydd mot färre serotyper. Hur det påverkar samhällsspridningen återstår att se. Det är rimligt att se över sitt skydd när fler serotyper finns ute i samhället. Det som ger maximalt skydd är att ta både Pneumovax och Prevenar20. För att åstadkomma den förstärkningseffekten börjar man med Prevenar20, och tar sedan Pneumovax med ett intervall om (minst) åtta veckor. Om man gör tvärtom måste det gå (minst) ett år mellan doserna, och då erhåller man heller ingen förstärkningseffekt. De som tidigare tagit Prevenar13 (Prevenar20s föregångare) anses inte vara i behov av ytterligare påfyllning med Prevenar20.

Hur är det med biverkningar av vaccinet?

De flesta är lindriga som ömhet och rodnad där nålen stuckits in. I sällsynta fall kan man också få feber, muskelsmärtor och känna sig illamående. De besvären går oftast över relativt snabbt. Både Pneumovax och Prevenar20 är avdödade vaccin vilket gör att de kan tas oberoende av eventuella andra vaccin.

Bältros –
Herpes Zoster

Efter en vattkoppsinfektion drar sig VaricellaZosterviruset tillbaka till nervknutor nära ryggmärgen där det ofta ligger inaktivt livet ut. Hos vissa personer blir viruset dock aktivt igen många år senare och orsakar då en bältrosinfektion. Det syns då som blåsor utmed nervbanorna som går från ryggmärgen i en karakteristisk form av ett bälte runt halva kroppen. Men bältros kan även fås invändigt som i mellanörat, bröstbenet, nyckelbenet, hjärnstammen och andra platser. Det ger en intensiv nervsmärta där vanliga smärtstillande medel inte ger någon direkt lindring.

Långvariga problem

Samtliga varianter av infektionen kan ge postherpetisk neuralgi, PHN. Det innebär kvarstående extrema smärtor i månader och år, även efter att blåsorna försvunnit. De invändiga infektionerna kan ofta skapa följder som kräver lång rehabilitering eller till och med habilitering, det vill säga att hitta nya sätt att hantera sin vardag.

Varför bryter det ut?

Reaktiveringen av vattkoppsviruset beror på att kroppens immunförsvar inte längre klarar av att hålla viruset inlåst. Ett försämrat immunförsvar på grund av stigande ålder, annan sjukdom eller enbart kraftig stress kan vara nog för att få bältros att bryta ut hos den som haft vattkoppor.

Viktigt: Man får inte bältros av att ha träffat en annan person med bältros. Man kan inte heller få bältros av att träffa någon som insjuknat i vattkoppor. Bältros kan smitta genom direktkontakt med vätskande blåsor men är framför allt en sjukdom som kommer inifrån en själv.