100-400 miljoner smittade per år

Sjukdomen finns nu i de flesta tropiska och subtropiska områden, framför allt i och runt städer. Omkring halva jordens befolkning riskerar att smittas.

Dengue är en myggburen virussjukdom. Viruset sprids till människor främst via myggarten Aedes aegypti som också sprider sjukdomarna Chikungunya, Gula febern och Zika. Myggorna är främst aktiva när det är ljust ute, ofta i gryning eller skymning.

  • Denguefeber är en virussjukdom som påminner om influensa
  • Kan leda till dengueblödarfeber med svåra komplikationer som följd
  • Sannolikheten att få en allvarlig form av denguefeber är högre för personer som har insjuknat i en dengueinfektion tidigare
Boka tid för vaccinationÖppettider för drop-in

Mer om denguefeber

Sjukdomen förekommer i stor utsträckning i tropiska och subtropiska områden.

Hur smittar dengue?

Dengue är en febersjukdom orsakad av denguevirus. Viruset ingår i släktet flavivirus, som också omfattar bland andra TBE-virus, Zikavirus och West Nile-virus.

Människor och andra däggdjur fungerar som värdar för flavivirus, men viruset sprids mellan värdarna främst via myggorna Aedes aegypti och Aedes albopictus. Denguevirus har precis som till exempel Zikavirus överförts från apor till människor.

I tropikerna sprids sjukdomen främst av Aedes aegypti. Myggan har anpassat sig väl till urbana miljöer och söker såväl skydd som näring även inomhus. När myggan äter sticker den ofta flera människor, eftersom den lätt blir störd och då flyger vidare till nästa person för att suga blod. Därför kan en mygga smitta alla personer som bor i samma hus.

I sällsynta fall kan denguevirus också smitta:

  • genom blod- eller organtransplantation
  • genom kontaminerade nålar
  • från mamman till fostret.

Olika typer av virus

Det finns fyra olika serotyper (varianter) av denguevirus. Infektion av respektive serotyp ger ett livslångt skydd mot den serotypen. Den insjuknade utvecklar dock inget skydd mot övriga serotyper, utan samma person kan få dengueinfektion flera gånger i sitt liv.

De flesta dengueinfektioner är helt symtomfria eller så är symtomen lindriga.

Symtom

När symtom förekommer är det vanligt med

  • plötslig feber
  • huvudvärk
  • värk bakom ögonen
  • muskel- och ledvärk
  • hudutslag

Symtomen uppträder cirka 4–7 dygn efter smittillfället. Febern pågår vanligtvis i cirka 5–7 dagar.

Andra symtom som förekommer är

  • illamående
  • lindriga andningssymtom
  • blödningssymtom

Under återhämtningen kan den insjuknade drabbas av en flera veckor lång utmattning.

Följdsjukdomar och konsekvenser

Allvarliga former av dengueinfektion kan utvecklas till blödarfeber (dengue haemorrhagic fever, DHF) eller chocksyndrom (dengue shock syndrome, DSS). Typiskt för dessa former av sjukdomen är allvarliga blödningar och utvidgade blodkärl.

Sannolikheten att få en allvarlig form av denguefeber är högre för personer som har insjuknat i en dengueinfektion tidigare.

En resenär som misstänker att denne blivit smittad av denguefeber ska söka vård omedelbart, särskilt om man får kraftiga symtom eller blödningssymtom.

Lämplig behandling minskar avsevärt risken att dö i allvarliga former av dengueinfektion. Dödligheten i de allvarliga formerna av dengueinfektion är under 1 procent om infektionen behandlas, annars är dödligheten 20 procent.

Behandling

Det finns ingen läkemedelsbehandling mot dengueinfektion, utan behandlingen är symtomatisk.

Vaccin

I dagsläget finns det endast ett vaccin registrerat i Sverige, och det är Qdenga, som är ett levande försvagat vaccin som ges i två doser med tre månaders intervall.

Fler vanliga sjukdomar