Lunginflammation

En virus- eller bakterieinfektion i lungorna

Lunginflammation är en sjukdom som oftast orsakas av smittoämnen som har följt med inandningsluften.

Mer om lunginflammation

Lunginflammation är en sjukdom som oftast orsakas av en infektion av virus eller bakterier som har följt med inandningsluften. Den påverkar lungans innersta partier, de små luftfyllda blåsorna som kallas alveoler.

Man kan även smittas genom att få bakterier eller virus på händerna som sedan via mun, näsa eller ögon förs in i kroppen. En del av kroppens skydd mot sjukdom består av slemhinnor i svalget och luftvägarna.

Immunförsvaret

Partiklar med skadliga ämnen fastnar i sekretet och kan hostas upp eller sväljas ner. I slemhinnan finns också speciella celler som deltar i och aktiverar kroppens försvar, immunsystemet.

Som hjälp för att transportera ut sekret finns flimmerhåren. De rör sig hela tiden så att partiklar förs nedifrån luftvägarna upp mot svalget.

Infektion i luftvägarna

Om bakterier eller virus klarar av att föröka sig i luftvägarna trots immunförsvaret, får infektionen fäste och det brukar visa sig genom symtom som ont i halsen, mer slem än vanligt, feber, trötthet, muskelvärk och ibland sämre andning.

Infektionen gör att slemhinnan i luftvägarna svullnar, särskilt hos små barn som har tunna, fina andningsvägar. När det då blir trängre i luftrören kan man få väsande och pipande andning. Infektionen kan också i mer ovanliga fall sprida sig till blodet och därifrån vidare ut i kroppen.

Lunginflammation i två former

Det finns två huvudsakliga former av lunginflammation. Man kan få lunginflammation i båda lungorna och då kallas det dubbelsidig lunginflammation. Om det enbart är en lunglob som blivit infekterad kallas det för lobär lunginflammation. Dessa begrepp säger dock inget om hur allvarlig infektionen är.

En dubbelsidig inflammation kan vara virusorsakad, en lobär infektion är oftast orsakad av en bakterie. Det är oftast bakterier som orsakar lunginflammation, och pneumokockbakterien ligger bakom mer än hälften av alla lunginflammationer.

Förutom bakterier eller virus, finns det ofta ytterligare orsaker som bidrar till att man får lunginflammation.

• Att slemhinnan i luftvägarna skadats av en vanlig virusinfektion tidigare, och inte klarar av att bekämpa bakterier
• Hos äldre personer är kroppens försvar ofta försvagat av andra sjukdomar, till exempel i hjärta och lungor
• Att också immunförsvaret är försvagat om man får cellgifter eller andra immunnedsättande preparat, om man har reumatiska sjukdomar, vissa tarmsjukdomar eller om man har AIDS
• Om man är sängliggande länge efter en operation och om andningen blir sämre genom smärtstillande medicin
• Om man har fått mjälten borttagen på grund av skada eller sjukdom. Då har man ett sämre immunförsvar mot så kallade kapselbärande bakterier, exempelvis pneumokocker eller meningokocker, vilka kan orsaka lunginflammation

Åldern spelar stor roll för vem som får lunginflammation.

Små barn och mycket gamla drabbas mest. Det beror på att immunförsvaret hos ett litet barn inte är färdigutvecklat, medan sjukdomar och åldrande försvagar immunförsvaret hos äldre människor.

Rökning

Om man är rökare är det viktigt att man tar en lunginflammation som en kraftig varning från kroppen, och slutar röka.

Upprätt position för tillfrisknande

Att tillbringa mycket tid sängliggande försämrar lungornas möjlighet att arbeta, och det kan bidra till lunginflammation, eller försvåra för sjukdomen att läka. Därför är lunginflammationer vanliga följdsjukdomar hos människor som är gamla eller sjuka och ligger mycket stilla.

Vanlig dödsorsak för äldre

Hos gamla som redan är sjuka är lunginflammation en vanlig dödsorsak, eftersom kroppen då är så försvagad att den inte klarar av den extra påfrestning som en lunginflammation innebär.

Symtom på lunginflammation

De första symtomen på lunginflammation kan vara väldigt olika hos olika människor. Man kan till exempel få en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen.

Om symtomen då inte som normalt minskar efter fyra till fem dagar utan förvärras, så kan det vara tecken på att en lunginflammation håller på att utvecklas. Ett annat tecken kan vara att man blir andfådd. Det kan också göra ont när man andas in djupt.

Om man har fått en bakterieinfektion kan det slem man hostar upp vara tjockt och grön- eller brunfärgat. Långdragen hosta, trötthet och huvudvärk, oftast med feber, kan ibland betyda att man har lunginflammation.

Andra och mer starka symtom är frossa, alltså att man skakar av febern, har svårt att andas, eller att man blir omtöcknad och förvirrad. Det är vanligare hos äldre.

Behandling av lunginflammation

Lunginflammation brukar behandlas med antibiotika. De vanligaste bakterierna vid lunginflammation är oftast känsliga för vanligt penicillin, som då är första alternativet.

Om man har lunginflammation med allvarliga symtom får man vård på sjukhus. Då får man antibiotika direkt i blodet.

Dricka mycket och hjälp med andning

Har man lättare andningsbesvär kan man få syrgas, och om andningen är mycket nedsatt behandlas man i en respirator. Är man däremot svårt sjuk kan man också behöva få vätska och näring direkt i blodet genom dropp.

Det är bra att dricka mycket om man har feber eller hosta, eftersom slemmet blir lättare att hosta upp då och man förlorar vätska av febern. Om man har hög feber mår man bättre av att ta febernedsättande medicin, även om den inte botar.

Har man lunginflammation ska man inte använda hostdämpande mediciner.

Vid vila och sömn

Eftersom lungorna fungerar bättre när man är upprätt är det bra att sitta i stället för att ligga, och att lägga flera kuddar under huvud och överkropp när man sover.

Man ska undvika fysisk ansträngning och vila ordentligt när man har feber och mår dåligt. När man mår bättre är korta promenader bra för läkningen.

Läkning

Vanlig lunginflammation läker för det mesta utan bestående skador. Om det finns bidragande orsaker som andra sjukdomar, hög ålder eller rökning, ökar risken för att man ska få nya lunginflammationer.

Vaccin

Det finns flera vaccin som används för att skydda mot bakteriell lunginflammation och dess komplikationer. När det gäller pneumokocker så används Prevenar20 samt Pneumovax. Pneumovax och i vissa fall Prevenar20 ingår i Folkhälsomyndighetens rekommendationer för specifika riskgrupper. Rekommendationer för hur man ska förhålla sig till de två olika vaccinerna kan du läsa här.

Det finns även vacciner som skyddar mot meningokock-orsakad lunginflammation. Dessa är Menveo/Nimenrix samt Bexsero.

För att skydda sig mot viral lunginflammation, exempelvis sådan som sprids av RS-virus, så finns vaccinerna Abrysvo samt Arexvy.