Bältros tillhör familjen herpesvirus

BÄLTROS – 1 av 3 personer får bältros någon gång i livet. Bältros orsakas av viruset varicella zoster som tillhör familjen herpesvirus. Det är samma virus som orsakar den vanliga barnsjukdomen vattkoppor.

  • Bältros kallas även helveteseld
  • Har man tidigare i livet haft vattkoppor, vilket 98% av Sveriges befolkning haft, riskerar man att drabbas av bältros
  • Smärtan från bältros kan vara i månader eller år, och behandling saknas

Mer om Bältros

Även barn kan få bältros, men det är vanligast hos personer över 50 år. Om man har bältros kan man inte smitta andra människor med bältros. Och man får inte bältros av att träffa någon som har vattkoppor.

Var försiktig med blåsorna

Bältrosblåsorna kan däremot smitta och orsaka vattkoppor hos människor som aldrig har haft vattkoppor. Anledningen är att de två sjukdomarna orsakas av samma virus, varicella zoster, som kan spridas om blåsorna spricker.

När man har bältros bör man undvika att träffa personer med nedsatt immunförsvar som inte har haft vattkoppor. De kan bli allvarligt sjuka om de skulle få vattkoppor.

Akta de gravida!

Man bör även undvika att ha kontakt med gravida kvinnor som inte har haft vattkoppor. Det gäller särskilt sent under graviditeten eftersom det då finns risk att barnet har vattkoppor när det föds, vilket kan vara ett allvarligt tillstånd. Gravida kan inte heller vaccineras mot vattkoppor.

Bältrosblåsorna innehåller virus och smittar tills alla blåsorna har försvunnit och täckts med sårskorpa.

Var tredje människa får bältros någon gång under livet, vanligtvis efter att man fyllt 50 år. Bältros orsakas av viruset varicella zoster som tillhör familjen herpesvirus. Det är samma virus som orsakar den vanliga barnsjukdomen vattkoppor.

Vilande virus i nervrötterna

Man kan bara få bältros om man tidigare i livet har haft vattkoppor. De allra flesta har haft vattkoppor men symtomen kan ibland ha varit mycket lindriga.

Viruset ligger sedan vilande i nervrötterna och kan väckas till liv när man blir äldre, har en sjukdom eller av någon annan anledning fått ett försämrat immunförsvar, till exempel i samband med stress, cytostatikabehandling eller en hiv-infektion. Men det finns för det mesta ingen direkt orsak till bältros. De allra flesta som insjuknar är i övrigt fullt friska.

Symtom

Det första symtomet på bältros brukar vara en intensiv smärta i ett område på huden. Efter en till tre dagar uppstår en rodnad på huden där man har ont, och snart får man också kliande blåsor.

I början är blåsorna klara, men de mörknar efterhand. Utslagen förekommer nästan alltid bara på ena sidan av kroppen och då i samma område där man haft ont. Ofta bildar utslagen formen av ett band eller bälte.

Det vanliga är att bältros sitter på överkroppen, men utslagen kan förekomma var som helst på kroppen.

Dubbelsidig bältros kan förekomma, men det är ovanligt. Ibland sätter sig blåsorna på ögat, som då kan bli rött, känsligt för ljus och kännas torrt.

Bältros läker så småningom av sig själv. Hudutslagen torkar in inom en till två veckor och sårskorporna faller sedan av efter någon vecka.

Smärtan i området där man har haft bältros kallas för PHN eller postherpetisk neuralgi. Den kan vara oerhört plågsam. Oftast försvinner den inom några månader, men det kan även dröja många år.

Behandling

Man bör hålla huden ren och undvika att klia på blåsorna. För att lindra klådan kan man duscha svalt, använda kylbalsam eller alsol-lösning.

Mot smärtan kan man använda receptfria läkemedel som innehåller paracetamol, men om dessa inte hjälper kan en läkare skriva ut andra läkemedel.

Om man är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar behöver man oftast bli behandlad med läkemedel som hämmar viruset. Denna har dock ingen visad effekt på nervsmärtorna.

Fler vanliga sjukdomar