Ett virus som Ƥr mycket smittsamt
Det Ƥr en sƄ kallad droppsmitta, dƤr viruspartiklarna ƶverfƶrs genom mikroskopiskt smƄ droppar, precis som vid fƶrkylning och influensa.
- Det finns ingen medicin som botar pƄssjuka
- Typiskt fƶr sjukdomen Ƥr feber och svullna spottkƶrtlar under ƶrat
- Ibland kan man Ƥven fƄ hjƤrnhinneinflammation
Mer om pƄssjuka
PƄssjuka orsakas av ett virus som Ƥr mycket smittsamt. Det Ƥr en sƄ kallad droppsmitta, dƤr viruspartiklarna ƶverfƶrs genom mikroskopiskt smƄ droppar, precis som vid fƶrkylning och influensa.
Smittspridning
Oftast ƶverfƶrs smittan genom att man tar pƄ ytor dƤr droppar med smittan fallit, och sedan gnuggar sig i ƶgonen eller nƤsan. Dessa smƄ droppar torkar fort in och dƄ upphƶr risken fƶr smittƶverfƶring. Smittan sitter alltsƄ inte kvar i rummet nƄgon lƤngre tid. FrƄn smittotillfƤllet gƄr det vanligen 14 till 21 dagar innan sjukdomen bryter ut. Man kan smitta andra frƄn ungefƤr sex dagar innan man ser svullnaden, till och med nio dagar efter att svullnaden dykt upp.
Typiskt fƶr sjukdomen Ƥr feber och svullna spottkƶrtlar under ƶrat. Svullnaden syns ofta tydligt pĆ„ utsidan av halsen som āpĆ„sarā, dƤrav namnet.
De flesta i Sverige Ƥr i dag vaccinerade mot pƄssjuka och dƤrfƶr Ƥr sjukdomen numera mycket ovanlig. Av dem som trots allt smittas, Ƥr de flesta barn. HƤlften av alla som smittas och fƄr pƄssjuka har inga, eller vƤldigt fƄ symtom, och har man en gƄng smittats sƄ blir man immun. Infektionen lƤker ut av sig sjƤlv, oftast inom en vecka utan nƄgra fortsatta besvƤr.
Pojkar kan bli sterila
Ibland kan man dock fƄ fƶljdsjukdomar som hjƤrnhinneinflammation, eller inflammation i bukspottkƶrteln. Pojkar i puberteten och vuxna mƤn som fƄr pƄssjuka riskerar att fƄ testikelinflammation, som i svƄra fall kan leda till sterilitet.
Symtom
Bara hƤlften av dem som smittas fƄr symtom som Ƥr typiska fƶr pƄssjuka. Resten slipper symtom men kan ƤndƄ fƶra viruset vidare. Det gƶr att man kan ha haft pƄssjuka utan att veta om det. Alla som har smittats av viruset har haft sjukdomen och Ƥr dƤrmed immun.
Om man fƄr symtom visar de sig vanligtvis 14 till 21 dagar efter att man smittats, Ƥven om tiden kan variera mycket. Sjukdomen bƶrjar oftast med allmƤnna symtom som huvudvƤrk, feber, muskelvƤrk och illamƄende. Ofta gƶr det ont nƤr man tuggar. Ibland behƶver man krƤkas. NƄgot dygn efter att de fƶrsta symtomen bƶrjar spottkƶrtlarna i kƤkvinklarna under ƶronen svullna upp och ƶmma. Oftast stiger febern upp mot 39-40 grader, fƶr att ett till tvƄ dygn senare sjunka.
Svullnaden bƶrjar vanligen pƄ ena sidan, men sprider sig nƤstan alltid till bƤgge sidor. Ibland svullnar ocksƄ spottkƶrtlarna under tungan, och man kan fƄ svƄrt att gapa.
Barn (och Ƥven vuxna) kan fƄ feber och svullna spottkƶrtlar trots att de Ƥr vaccinerade fƶr pƄssjuka. Det beror pƄ att Ƥven andra virus Ƥn pƄssjukevirus kan ge samma typ av besvƤr, men de Ƥr oftast lindrigare och leder inte heller till de typiska fƶljdsjukdomarna.
Behandling
Det finns ingen medicin som botar pƄssjuka. Det finns ingen sƤrskild behandling mot inflammation nƤr den Ƥr orsakad av ett virus, utan man brukar bli rekommenderad att vila tills man blir frisk igen. Man kan lindra symtomen genom att vila och att anvƤnda receptfria lƤkemedel som lindrar smƤrtan och febern.
Till barn ska man vƤlja lƤkemedel som innehƄller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin. I okomplicerade fall lƤker infektionen ut av sig sjƤlv pƄ ungefƤr en vecka.
Om man fƄr fƶljdsjukdomar tar det lƤngre tid och ibland behƶver man vƄrdas pƄ sjukhus.
Vaccin
SĆ„ kallat monovalent vaccin, dvs sĆ„dant som endast skyddar mot pĆ„ssjuka, finns inte att tillgĆ„ pĆ„ den svenska marknaden. IstƤllet anvƤnds vaccin med flera komponenter, sĆ„somĀ PriorixĀ ellerĀ MMR-Pro. Dessa vacciner Ƥr inkluderade i det svenska barnvaccinationsprogrammet och ges i tvĆ„ doser med ca fem Ć„rs intervall.
Om du haft pƄssjuka som barn anses du vara immun mot sjukdomen.