Påssjuka

Ett virus som är mycket smittsamt

Det är en så kallad droppsmitta, där viruspartiklarna överförs genom mikroskopiskt små droppar, precis som vid förkylning och influensa.

Mer om påssjuka

Påssjuka orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Det är en så kallad droppsmitta, där viruspartiklarna överförs genom mikroskopiskt små droppar, precis som vid förkylning och influensa.

Smittspridning

Oftast överförs smittan genom att man tar på ytor där droppar med smittan fallit, och sedan gnuggar sig i ögonen eller näsan. Dessa små droppar torkar fort in och då upphör risken för smittöverföring. Smittan sitter alltså inte kvar i rummet någon längre tid. Från smittotillfället går det vanligen 14 till 21 dagar innan sjukdomen bryter ut. Man kan smitta andra från ungefär sex dagar innan man ser svullnaden, till och med nio dagar efter att svullnaden dykt upp.

Typiskt för sjukdomen är feber och svullna spottkörtlar under örat. Svullnaden syns ofta tydligt på utsidan av halsen som ”påsar”, därav namnet.

De flesta i Sverige är i dag vaccinerade mot påssjuka och därför är sjukdomen numera mycket ovanlig. Av dem som trots allt smittas, är de flesta barn. Hälften av alla som smittas och får påssjuka har inga, eller väldigt få symtom, och har man en gång smittats så blir man immun. Infektionen läker ut av sig själv, oftast inom en vecka utan några fortsatta besvär.

Pojkar kan bli sterila

Ibland kan man dock få följdsjukdomar som hjärnhinneinflammation, eller inflammation i bukspottkörteln. Pojkar i puberteten och vuxna män som får påssjuka riskerar att få testikelinflammation, som i svåra fall kan leda till sterilitet.

Symtom

Bara hälften av dem som smittas får symtom som är typiska för påssjuka. Resten slipper symtom men kan ändå föra viruset vidare. Det gör att man kan ha haft påssjuka utan att veta om det. Alla som har smittats av viruset har haft sjukdomen och är därmed immun.

Om man får symtom visar de sig vanligtvis 14 till 21 dagar efter att man smittats, även om tiden kan variera mycket. Sjukdomen börjar oftast med allmänna symtom som huvudvärk, feber, muskelvärk och illamående. Ofta gör det ont när man tuggar. Ibland behöver man kräkas. Något dygn efter att de första symtomen börjar spottkörtlarna i käkvinklarna under öronen svullna upp och ömma. Oftast stiger febern upp mot 39-40 grader, för att ett till två dygn senare sjunka.

Svullnaden börjar vanligen på ena sidan, men sprider sig nästan alltid till bägge sidor. Ibland svullnar också spottkörtlarna under tungan, och man kan få svårt att gapa.

Barn (och även vuxna) kan få feber och svullna spottkörtlar trots att de är vaccinerade för påssjuka. Det beror på att även andra virus än påssjukevirus kan ge samma typ av besvär, men de är oftast lindrigare och leder inte heller till de typiska följdsjukdomarna.

Behandling

Det finns ingen medicin som botar påssjuka. Det finns ingen särskild behandling mot inflammation när den är orsakad av ett virus, utan man brukar bli rekommenderad att vila tills man blir frisk igen. Man kan lindra symtomen genom att vila och att använda receptfria läkemedel som lindrar smärtan och febern.

Till barn ska man välja läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin. I okomplicerade fall läker infektionen ut av sig själv på ungefär en vecka.

Om man får följdsjukdomar tar det längre tid och ibland behöver man vårdas på sjukhus.

Vaccin

Så kallat monovalent vaccin, dvs sådant som endast skyddar mot påssjuka, finns inte att tillgå på den svenska marknaden. Istället används vaccin med flera komponenter, såsom Priorix eller MMR-Pro. Dessa vacciner är inkluderade i det svenska barnvaccinationsprogrammet och ges i två doser med ca fem års intervall.

Om du haft påssjuka som barn anses du vara immun mot sjukdomen.