Typer av vaccin

Det finns flera olika typer av vaccin. Varje typ är designad specifikt för att lära ditt immunförsvar hur det ska bekämpa en viss sorts smittoämne och sjukdomen den kan orsaka. När forskarna tar fram vacciner så måste de överväga följande:

  • Hur ditt immunförsvar reagerar på smittoämnet
  • Vem det är som ska skyddas
  • Vilken teknologi som är bäst lämpad för att erhålla önskat resultat

Baserat på dessa faktorer bestämmer man sedan vilken sorts vaccin som borde fungera bäst för det aktuella smittoämnet.

Huvudtyper klassiska vacciner

Man kan dela upp vacciner i fyra olika huvudtyper:

Verkningsmekanism

Oberoende av vaccintyp så är syftet med vaccinet detsamma; att uppmärksamma immunförsvaret på vad det borde utveckla ett skydd mot. För att åskådliggöra hur ett klassiskt vaccin fungerar väljer vi i detta exempel ett hepatit B-vaccin. Där har man skalat av det yttre skiktet av smittoämnet, ytproteinet, blandat med saltvatten och även en så kallad adjuvans, dvs ett immunretningsämne. Ytproteinet är den ”nyckel” som viruset i normala fall använder för att ta sig in i cellen. Tanken är att immunförsvaret ska reagera på dessa ytproteiner och skapa antikroppar som fäster sig på ytproteinerna så att våra vita blodkroppar kan söka upp och destruera dessa.

Efter vaccinationen

När vaccinet injicerats i kroppen så reagerar immunförsvaret tämligen omedelbart. Det reagerar dels på ”smittoämnet” (ytproteiner i sig själva kan ju inte orsaka sjukdom, men det vet inte immunförsvaret om) som sådant, men också på adjuvansen, som kan sägas fungera som fyrverkerier på nyår, dvs något som skapar uppmärksamhet. Det är därför som man kan bli öm och svullen på insticksstället efter en vaccination och även få influensaliknande symtom, trots att man inte blivit sjuk.

De kommande 10-14 dagarna efter vaccinationen kommer immunförsvaret att noggrant kartlägga ”smittoämnet”. Förutom att skapa antikroppar bildas även s k minnesceller. Dessa har till syfte att skapa mallar för antikroppstillverkning, så att kroppen mycket snabbt kan försvara sig trots att många år gått sedan ”infektionen”.

mRNA-teknik

Denna teknik innebär att vaccinet, med hjälp av en fettpartikel (lipid) skickar med ett ”recept” in i cellerna, så att dessa kan tillverka ytproteiner som ser ut att komma från viruset man vill skydda sig emot. Som beskrivet i min artikel Så fungerar virusspridning är det inte vad som helst som släpps in, men fettpartiklar är välkomna.

DNA-vektor teknik

De vacciner som använder sig av DNA-vektorteknik utnyttjar det faktum att adenovirus (förkylningsvirus) också har väldigt lätt att få access till cellen. Den blir alltså budbärare, men för att inte alla som vaccineras mot Covid-19 ska bli förkylda så har man justerat adenoviruset så att den inte kan föröka sig. Istället bär den med sig receptet för att tillverka ytproteiner mot Covid-19.

När ytproteinerna sedan sprids i kroppen reagerar immunförsvaret snabbt och tillverkar antikroppar för att kunna skydda sig mot en verklig infektion.

Nobelpriset i kemi 2020 och medicin 2023

Det är viktigt att känna till att detta egentligen inte handlar om ny teknik. Metoden började faktiskt utvecklas redan på 90-talet, och fördelen är att man väldigt snabbt kan ta fram vacciner som är mycket träffsäkra och effektiva. Utvecklingen av denna metod (som också kallas för CRISPR-Cas9) belönades för övrigt med Nobelpriset i kemi 2019. År 2023 erhöll forskare även nobelpriset i medicin för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.

 

Peter Gutniak
Verksamhetschef
peter@vaccinationsgruppen.se
Mobil: 0709-609040

Sidan är faktagranskad av Läkarteamet 2023-10-23