Virus kan spridas på flera olika sätt beroende på vilken typ av virus det handlar om. Vissa virus sprids främst genom luften när en smittad person hostar, nyser eller pratar, medan andra sprids genom direktkontakt eller via kroppsvätskor.

De vanligaste smittvägarna är:

Droppsmitta

Droppsmitta uppstår när små vätskedroppar från luftvägarna sprids till personer i närheten. Influensa och många förkylningsvirus sprids på detta sätt.

Luftburen smitta

Vissa virus kan spridas genom mycket små partiklar som svävar kvar i luften under längre tid. Risken för smitta ökar ofta i dåligt ventilerade utrymmen där många människor vistas tillsammans.

Kontaktsmitta

Virus kan även spridas via händer, ytor eller föremål. Om en person tar på en förorenad yta och sedan rör vid ögon, näsa eller mun kan viruset ta sig in i kroppen.

Blod- och kroppsvätskesmitta

Vissa virus, exempelvis hepatit B, sprids genom blod eller andra kroppsvätskor. Smittan kan överföras vid oskyddat sex eller genom kontakt med infekterat blod.

 

Så reagerar immunförsvaret när ett virus angriper kroppen

När ett virus tar sig in i kroppen, vilket det kan göra exempelvis via slemhinnor eller sår, så försöker det ta sig in i en värdcell. Virus kan inte ta sig in i vilka celler som helst, utan enbart sådana vars receptorer passar för det aktuella viruset. Man måste helt enkelt ha rätt nyckel för att komma in genom dörren. Om viruset ifråga har rätt nyckel, så kommer det att kunna ta sig in i cellen, alternativt smälta ihop med sin värdcell. Väl integrerad, och förutsatt att miljön inte har fel pH-värde, så ”klär det av sig”, dvs förstör sin egen kapsel och släpper ut DNA eller RNA. Viruset delar alltså med sig av sitt eget genom (sina gener) inne i cellen.

Genomet replikerar sedan, och därefter sätter en process igång som kallas för translation. Det är då som cellen börjar bygga proteiner. Dessa transporteras sedan till cellens membran där allt sätts ihop och blir till nya viruskomponenter. Viruset har alltså förökat sig inne i cellen, och utnyttjat delar av cellen för att kunna göra det.

När denna process är klar dör värdcellen och alla virus, som nu blivit mångdubbelt fler, släpps ut i kroppen där de letar rätt på nya celler för att återupprepa processen.

Kroppens försvar

Kroppen ligger dock inte på latsidan, och så snart immunförsvaret uppmärksammat att det finns inkräktare så kommer den att skicka ett antal olika celltyper och antikroppar för att försöka oskadliggöra densamma. Om det rör sig om en för kroppen ny och okänd attack så kan det ta upp till en vecka innan försvaret mobiliserat. Om det däremot handlar om en redan känd virustyp så går det mycket fortare.

Kroppen har flera olika metoder för att skydda sig. Temperaturen kan exempelvis höjas för att skapa en mer ogästvänlig miljö. Dessutom kan slemhinnorna aktiveras (vilket gör att du blir snorig, hostar samt nyser), man kan kräkas eller till exempel få diarré, lite beroende på var smittoämnet befinner sig. Syftet är att på snabbast möjliga sätt se till att viruset transporteras ut ur kroppen.

Efter genomgången infektion kan kroppen ofta komma ihåg viruset. Detta kallas immunologiskt minne och gör att immunförsvaret kan reagera snabbare om samma virus återkommer.

 

Hur fungerar vaccination mot virus?

Vaccination utnyttjar kroppens naturliga immunförsvar. Vaccinet lär immunförsvaret att känna igen ett virus utan att personen behöver genomgå själva sjukdomen.

När kroppen exponeras för vaccinet bildas antikroppar och immunologiskt minne på samma sätt som efter en infektion. Om personen senare utsätts för det riktiga viruset kan immunförsvaret reagera betydligt snabbare och minska risken för allvarlig sjukdom.

Vaccination är därför ett av de mest effektiva sätten att skydda både individen och samhället mot smittsamma sjukdomar.

 

Hur kan man minska risken för virusspridning?

Även om det inte går att undvika alla virus finns det flera sätt att minska risken för smitta:

  • Tvätta händerna regelbundet med tvål och vatten.
  • Undvik nära kontakt med personer som är sjuka.
  • Stanna hemma vid sjukdomssymtom.
  • Säkerställ god ventilation i inomhusmiljöer.
  • Följ rekommendationer om vaccination för relevanta sjukdomar.

Genom att kombinera god hygien med vaccination kan många virusinfektioner förebyggas eller få ett betydligt mildare förlopp.

 

Vanliga frågor om virusspridning

Kan virus föröka sig utan en levande cell?

Nej. Virus saknar egen ämnesomsättning och måste använda en värdcells funktioner för att kunna skapa nya viruspartiklar.

Hur snabbt sprids ett virus i kroppen?

Det varierar mellan olika virus. Vissa infektioner utvecklas inom några dagar medan andra kan ha en inkubationstid på flera veckor.

Blir man immun efter att ha haft ett virus?

I många fall utvecklar kroppen ett visst skydd efter genomgången infektion. Hur starkt och långvarigt skyddet blir varierar mellan olika virus.

Skyddar vaccination mot smittspridning?

Vaccination kan minska både risken att bli sjuk och risken att föra smittan vidare till andra. Effekten varierar dock mellan olika sjukdomar och vacciner.

Virus sprids genom att infektera kroppens celler och använda dem för att skapa nya viruspartiklar. Hur snabbt infektionen utvecklas beror både på virusets egenskaper och kroppens immunförsvar. Genom god hygien, kunskap om smittvägar och rekommenderade vaccinationer kan risken för smitta och allvarlig sjukdom minska betydligt.

 

Vad är skillnaden mellan virus och bakterier?

Virus och bakterier är två olika typer av smittämnen, men de förväxlas ofta eftersom båda kan orsaka sjukdom hos människor. Trots vissa likheter finns det viktiga skillnader som påverkar hur infektioner sprids, behandlas och förebyggs.

Bakterier är levande organismer

Bakterier är mikroskopiskt små organismer som består av en enda cell. De finns överallt i vår omgivning och många bakterier är faktiskt nyttiga. De hjälper bland annat till med matsmältningen och bidrar till kroppens naturliga skydd mot skadliga mikroorganismer.

Vissa bakterier kan dock orsaka sjukdomar, exempelvis:

Eftersom bakterier är levande organismer kan de föröka sig på egen hand under rätt förhållanden.

Virus behöver kroppens celler för att överleva

Virus är betydligt mindre än bakterier och skiljer sig från dem genom att de inte kan föröka sig själva. För att skapa nya viruspartiklar måste de först ta sig in i en levande cell och använda cellens funktioner för sin egen reproduktion.

Exempel på sjukdomar som orsakas av virus är:

Virus fungerar därför mer som biologiska “kapare” som använder kroppens egna celler för att sprida sig.

Antibiotika fungerar inte mot virus

En vanlig missuppfattning är att antibiotika hjälper mot alla infektioner. Antibiotika är utvecklade för att bekämpa bakterier och har ingen effekt på virus.

Om en person har influensa, covid-19 eller en vanlig förkylning hjälper antibiotika inte mot själva infektionen. Onödig användning av antibiotika kan dessutom bidra till antibiotikaresistens, vilket är ett växande globalt hälsoproblem.

Vaccination kan skydda mot både virus och bakterier

Vacciner finns mot flera allvarliga infektionssjukdomar, både sådana som orsakas av virus och sådana som orsakas av bakterier.

Exempel på vaccinationer mot virussjukdomar:

Exempel på vaccinationer mot bakteriesjukdomar:

Vaccination hjälper immunförsvaret att känna igen smittämnet i förväg och ger kroppen bättre förutsättningar att bekämpa infektionen om den senare utsätts för smitta.

Sammanfattning

Den viktigaste skillnaden är att bakterier är levande organismer som kan föröka sig själva, medan virus måste infektera en levande cell för att kunna skapa nya viruspartiklar. Antibiotika fungerar mot bakterier men inte mot virus. För många av de mest allvarliga virus- och bakterieinfektionerna finns effektiva vacciner som kan minska risken för både sjukdom och komplikationer.

 

Peter Gutniak
Verksamhetschef
peter@vaccinationsgruppen.se
Mobil: 0709-609040